Sök
Stäng denna sökruta.
Livsöde inom fasadrenovering Stockholm

Date

Det finns ganska få saker jag saknar med Stockholm, men jobbet inom fasadrenovering är en sådan. Kanske skulle jag säga att det inte är själva arbetet jag saknar. Det är hela känslan. Det är den där härliga feelingen att gå till jobbet och känna att man trivs. Missförstå mig rätt: Jag trivs även på mitt nuvarande jobb. Det gör jag verkligen. Det var dock något annat när jag flyttade till Stockholm för att syssla med fasadrenovering. Till att börja med så var jag ju förstås yngre. Jag var på en annan plats i livet. Det var väl en viktig sak. Sedan måste jag säga att gänget jag fick jobba med fasadrenovering tillsammans med i Stockholm var otroliga. Vilket jävla lag.

Jag var nära på att skriva att när jag började var jag den som hade arbetat kortast tid. Så är det ju förstås alltid, men jag kände mig alltid som den nye inom fasadrenovering i Stockholm. Detta eftersom vi mer eller mindre slutade anställa efter att jag hade kommit in. Jag var sist in helt enkelt. Som tur är var jag inte först ut. Vi var en grupp som arbetade med fasadrenovering i Stockholm tillsammans under 4 års tid. Under nästan ett halvt decennium knotade vi ihop varenda dag. VI träffade varandra betydligt oftare än vi träffade våra familjer. Det var en glad tid. Inte därför naturligtvis. Bara för att vi kom varandra så nära.

Det var inte alltför sällan, efter jobbet med fasadrenoveringen, som vi gick ut i Stockholm. Vi blev som ett litet kompisgäng snarare än ett gäng arbetskamrater. Det kändes fint. Särskilt fint kändes det förstås för mig, eller oss, som nyss flyttat till staden. Det hjälpte mig liksom att få den där känslan jag ville få. Som så många tycktes få av Stockholm, vare sig de jobbar med fasadrenovering eller ej.

4 år blev det inom samma bransch. Sedan var det dags för mig att säga hej då till såväl Stockholm som fasadrenovering. Det kändes verkligen som rätt beslut. Jag var färdig och trivdes egentligen aldrig med arbetet i storstan. Eller ja, snarare livet i stan kanske. Jag gillade att jobba med fasadrenovering, det gjorde jag verkligen, men kände aldrig för Stockholm.

Detta var en historia som gick fram och tillbaka, inte bara idag utan under mina senaste inlägg. Hoppas att det har känts OK för er att hänga med. Jag tänker att det kanske kan intressera även om man inte är intresserad av fasadrenovering i Stockholm. Ett livsöde är aldrig fel att få presenterat för sig.

Eller hur?

Mer
Bloggar